territoire-digital.com

Jag ska banta. På tiden faktiskt, det behövs verkligen också. Jag har lagt på mig ohälsosamt många kilon de senaste åren. Vilket också är anledningen till att jag bantat så många gånger förut. Jag har också misslyckats lika många gånger. Det tänker jag inte ge mig in på att förklara eller ursäkta. Bantning är svårt, okej. Men den här gången tänker jag göra det en smula lättare för mig själv genom att fuska en aning. Jag råkar nämligen ha kommit över ett fiffigt preparat som tydligen ska mångdubbla kroppens fettförbränning. Med ett sådant hemligt vapen till mitt förfogande kan jag inte misslyckas. Eller det kan jag väl men jag vägrar. Den här gången ska allt fungera smärtfritt, det har jag bestämt. Det finns inget utrymme för alternativa tolkningar eller andra dumheter, kilon ska bort, jag ska bli smal igen. Så är det bara. Om jag så ska injicera det där hemliga medlet i halspulsådern.

Eller egentligen har jag många. Hur många gånger jag än försökt har jag aldrig lyckats förstå Marx monumentala verk Kapitalet fullt ut. Jag har hela tiden haft påtagliga problem med att till fullo förstå och applicera Marx alla abstrakta begrepp i mitt eget arbete och särskilt inte dialektikens funktion och plats i (förmodat socioekonomiska) systemet. Marx hade (tror jag) avtäckt och beskrivit en reell dialektisk rörelse i det historiska skeendet. Vissa däribland Hegel uppfattade den dialektiken i form av en integrerad beståndsdel om inte fundament i all hittillsvarande historia och de facto mekanismen som för verkligheten framåt eller i varje fall sätter den i rörelse. Vissa hävdar dock att det i princip bara är kapitalet som innehar dialektiskt funktion i Hegeliansk bemärkelse. Vi hoppar lite här… Nu ansåg ju Marx att historien lyder under särskilda och påtagliga regler utifrån vilka man i grova drag kan spå eller i varje fall göra hyfsat tillförlitliga prognoser om framtiden. Hans teori om den materiella historien lämpligt kallad “historisk materialism”, bygger på idén att diverse stadier i samhället så att säga följer på varandra och oundvikligen ersätter varandra. Varje stadium har så klart en klart urskiljbar materiell bas var på det vilar. Det är ju ganska klart vilken vårt samhälle vilar på exempelvis, lönearbete så klart. Marx förutspådde ju också att två slutliga stadier kommer ta över, men det har ju aldrig hänt än inte i reell bemärkelse i alla fall trots att försök har gjorts. Jaja, det krävs nog lite mer läsning innan jag greppar det här helt och hållet. Och nu har jag dragit på mig urinvägsinfektion också. Det sade Marx aldrig något om. Fast man skulle ju kunna argumentera att om jag inte vore så utsugen av kapitalet skulle jag ha en varmare lägenhet och kunna sitta och läsa den här typen av litteratur utan att drabbas infektioner.

Jag och min sambo har under en längre tid funderat på att skaffa barn. Men det har liksom aldrig blivit läge. Frågan är om det någonsin kommer bli det. Båda vill ju helst ha lite mindre på jobbet (vilket aldrig verkar hända) och gärna tjäna lite mer pengar. Helst så skulle vi vilja ha en något större lägenhet också först och det vore kul ifall vi hann med den där tvåmånadersvandringen Anderna också. Det är så mycket man vill göra och helst vill ha fixat. Vi vill gärna ha mer pengar sparade innan vi skaffar barn dessutom så vi kan köpa en fin barnvagn och schyssta barnkläder och så vidare i alla oändlighet. Fast man kanske inte kan tänka så. Min kusin och hennes man skaffade barn för tre år sedan medan hon läste på universitetet och han var arbetslös och det gick alldeles utmärkt. Nu har båda bra jobb och allting verkar gå strålande. Vi kanske måste sluta hitta på ursäkter innan det blir försent att få barn över huvud taget,